Det kallas för människokroppens mest komplexa led. Knät binder samman flera ben samtidigt – lårbenet, skenbenet och knäskålen. Du håller det igång nästan hela tiden, och under löpning ökar belastningen ytterligare. Det är därför knät ibland tappar tålamodet, vilket det signalerar precis genom smärta. Vad kan orsaka denna smärta?
De vanligaste orsakerna till knäsmärta
Du kommer att se med egna ögon att knät är en komplex led om du inte redan tror på det. Det finns nämligen minst 11 vanliga anledningar till varför ditt knä kan göra ont. Ingen tid att förlora, nu kör vi!
1) Överbelastning eller överträning
Den absolut vanligaste orsaken, men som ofta helt förbises, är för många löpta kilometrar utan fokus på återhämtning eller en plötslig ökning av intensitet, frekvens eller passens längd. Vid långvarig överbelastning uppstår smärta i leder, senor och muskler, vilket ofta bara är en språngbräda till mer allvarliga skador.
2) Felaktig löpteknik
En olämplig löpteknik skapar också stress på knäleden. Detta handlar främst om att landa tungt på hälarna på hårda underlag eller en felaktig fotisättning. Att landa på hälen är i sig inte fel, men om du springer och stampar som en elefant kommer dina knän snart att säga ifrån. Försök att landa mer på mellanfoten och spring på mjukare underlag, som på skogsstigar eller grusvägar. För att hitta sunda rörelsemönster rekommenderar vi att du tar hjälp av en löpcoach i början.
3) Muskelobalans
Svaghet eller obalans i musklerna runt knäleden, såsom quadriceps, baksida lår och vader, leder till felaktig belastning av leden och ökat tryck. Svaga muskler försöker kompensera för belastningen, och knät får bland annat betala priset. Det är också därför löpare rekommenderas att lägga till styrketräning. Tack vare det:
- Stärker du (inte bara) musklerna i underbenen, som fungerar som ett stöd för knät och andra leder
- Balanserar du förhållandet mellan lårmusklerna, eftersom löpare generellt sett har mer muskelmassa i quadriceps (framsida lår) än i baksida lår

4) Felaktiga skor
Löparskor påverkar också dina leders hälsa, så det är definitivt värt att investera i dem. Både ekonomiskt och i tid på att leta. För att minimera knäsmärta behöver du en sko som ger rätt stöd, är tillräckligt dämpad och samtidigt stabil. Och vilken sko är det? Hur skönt det än vore så finns det ingen universell löparsko som är bäst för alla. Varje löpare är unik och har olika mål eller skadehistorik. Leta och testa vad som passar dig, och var inte rädd för att be om hjälp – kanske direkt här hos oss.
Löparskor för herr Löparskor för dam
5) Biomekaniska faktorer
Individuella förutsättningar, som till exempel plattfot, höga fotvalv eller skillnad i benlängd, kan förändra kraftfördelningen i benet och skapa ett större tryck på lederna. Detta leder till obehaglig smärta inte bara i knäna, utan även till exempel i höfterna.
6) Bristfällig uppvärmning eller nedvarvning
En grundläggande sak, men ändå så försummad. Att hoppa över uppvärmningen eller slarva med stretching efter passet kan bidra till muskelstelhet och potentiell knäsmärta. Innan du springer bör du köra löpskolningsövningar, en kort uppvärmningsjogg, och cirka en timme efter avslutat pass köra statisk stretching samt rulla ut musklerna på en foam roller. Dessa aktiviteter tar bara några minuter, men de fungerar som ett utmärkt förebyggande skydd mot skador och smärta i knän, andra leder eller muskler.
7) Löparknä (Iliotibialbandssyndrom)
En mycket utbredd hälsokomplikation bland löpare. Iliotibialbandssyndrom visar sig oftast som smärta på utsidan/sidan av knät och intensifieras till exempel vid löpning i nedförsbacke. På utsidan av låret, från höftbenet och ner, finns en muskelgrupp bestående av gluteus maximus, gluteus medius och tensor fasciae latae. Från dessa muskler löper ett tjockt band av bindväv som fäster under knäts utsida. Huvuduppgiften för dessa muskler är att fungera som stöd för knäleden, stabilisera den och säkra rörelsen när benet sträcks eller böjs. Smärta uppstår om musklerna är strama eller inte aktiveras korrekt under rörelse.

8) Hopparknä (Patellatendinit)
Termen hopparknä döljer en inflammation i senan som förbinder knäskålen med skenbenet. Som namnet antyder dyker smärtan oftast upp under upprepade landningar, men den kan bestå även i vila. Vid tidig diagnos är konservativ behandling oftast tillräcklig, men operation kan också förekomma, och då är du tillbaka i löparskorna efter minst 4 månader.
9) Meniskskador
Menisken är ett C-format brosk i knäleden som fungerar som en stötdämpare. Och som du säkert vet får knät ta emot mer än tillräckligt med stötar under löpning. Dessa mikrosprickor kan orsaka smärta under löpning och även efteråt, särskilt när benet böjs. Ofta tas menisken bort med artroskopi på grund av ihållande smärta.
10) Skador på knäets ligament
Skada eller bristning i det främre korsbandet (ACL) eller andra ligament i knät orsakar instabilitet och smärta under löpning, såväl som vid gång och i vila. Detta är ett allvarligare problem som kräver specifik medicinsk behandling. Vid kompletta ligamentbristningar är operation nödvändig i de allra flesta fall, och den efterföljande återhämtningen tar månader, ibland till och med år. Ligament kan brista antingen som ett resultat av långvarig överbelastning eller akut, till exempel på grund av en felaktig fotisättning.
11) Ledgångsreumatism (Rheumatoid Arthritis)
En kronisk autoimmun sjukdom som oftast drabbar lederna, inklusive knäna. Immunsystemet producerar ämnen mot sina egna celler och vänder sig mot sig själv. Kvinnor drabbas av ledgångsreumatism oftare än män, och den visar sig vanligtvis hos personer från 30 års ålder och uppåt.
Vad gör man med ett ont knä?
Om du har upplevt ihållande smärta i någon del av knät under en längre tid, både under eller efter löpning, ska du inte vänta. Smärtans ursprung varierar från person till person, och det är avgörande att hitta orsaken så snart som möjligt snarare än att dämpa smärtan med värktabletter. Sök hjälp från en fysioterapeut som kan diagnostisera problemet och utvärdera situationens allvarlighetsgrad. I vissa fall rekommenderar de som en del av behandlingen endast vila från löpning kompletterat med rehabiliteringsövningar och andra terapiformer, medan det i värre fall krävs ett besök hos en ortoped och vidare undersökningar – röntgen eller MR.



